"Nudga" till rätt beslut

Har du hört talas om begreppet ”nudging”? Och visste du att fastighetssektorn har mycket att vinna på att nudga – eller knuffa – kunder och andra intressenter mot bättre beslut. Beteendestrategen lär oss hur.

 

När Ida Lemoine först hörde talas om ”nudging” fastnade hon direkt. Att utforma tjänster, arbetsprocesser och valarkitekturer som stimulerar till fler hållbara beslut kändes spännande. I dag är Ida vd och en av grundarna bakom beteendebyrån Beteendelabbet som hjälper organisationer att designa valarkitekturer som ska leda till beteendeförändring.

 

Kartlägg användarnas behov, beteenden och beslut

 

Att nudga innebär alltså att man designar ett val så att det blir lätt att göra rätt. Begreppet kommer från forskningsfältet beteendeekonomi och det finns ingen bra översättning för nudging till svenska men det omnämns ofta som ”små mjuka knuffar”.

 

Vill man börja jobba med nudging kan det vara klokt att inleda med att identifiera områden som lämpar sig för den här typen av mjuka insatser. Det kan vara återvinning, säkerhetsfrågor eller kanske nedskräpning. Det får gärna finnas en vilja bland användarna att utföra beteendet. Många av de utmaningar som är särskilt viktiga att ta sig an för fastighetsbolagen är också frågor som samtidigt är kritiska för att stå väl rustade inför framtiden, så som miljö och hållbarhet.  

 

– Börja med att kartlägga användarupplevelsen. Vad hindrar användaren från att göra rätt i dag? Intervjua olika användare och gör platsbesök. Fältstudier ger ofta nya värdefulla insikter som underlättar utformandet av själva nudgeinsatsen senare i processen, säger Ida Lemoine.

 

Följ upp resultaten

 

Nudging är i dag ett etablerat arbetssätt världen över – och ett prisbelönt forskningsområde. 2017 mottog Richard Thaler Nobelpriset i ekonomi för sin banbrytande forskning om just nudging. Metoden går ut på att ändra beteenden, men angriper inte underliggande attityder. En person som vill återvinna men hindras i vardagen av olika skäl går att nudga i rätt riktning. En person som är helt ovillig att återvinna från första början är svårare att påverka med hjälp av en nudge. Då kan det krävas mer kraftfulla verktyg som exempelvis lagar eller böter.

 

Trevligare utrymmen gav ökad återvinning

 

I Gävle hittar vi ett exempel på hur det används i praktiken. Det kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarna i Gävle ville öka återvinningen i sina områden och tog hjälp av Beteendelabbet. De gamla, trånga, mörka och röriga återvinningsrummen ersattes av stora, ljusa och tydliga utrymmen. Samtidigt anställdes två miljövärdar som själva bor i området. Resultatet? Andelen återvunnet matavfall ökade med 60 procent och förpackningar och tidningar med 30 procent. Som en bonus ökade också andelen nöjda och mycket nöjda hyresgäster i området med 20 procent.

 

 

Beroende på vilket område man jobbar med kommer olika delar av organisationen att vara involverad. Hållbarhetschefer, affärsutvecklare, kvalitetsansvariga och vd är typexempel på någon som kan driva en nudge-process. Att sätta upp mål och följa upp beteendeförändringen är viktigt för att lära sig vad som funkar. Ett sätt att kontrollera effekten är att utforma randomiserade kontrollerade studier där vissa användare behåller det gamla upplägget medan andra får pröva på nudgen. Efter en period utvärderas resultaten.

 

– Man kan också sätta upp nyckeltal och jämföra före och efter nudgen införs. I lite mindre organisationer kan den här metoden ofta lämpa sig bäst eftersom det inte rör sig om så många observationer. Men viktigast är att komma igång och pröva sig fram. Att jobba med nudging är ett kostnadseffektivt sätt att hjälpa individer mot fler hållbara val både på jobbet och hemma i vardagen, säger Ida Lemoine.

 

 

---